Tallink Silja
Färjor och kryssningar från Stockholm och Kapellskär till Helsingfors, Åbo, Tallinn och Åland – marknadsledare på norra Östersjön med hytter, restauranger och tax-free ombord.
Till Tallink Silja → Annonslänk
Isbrytare
När isen lägger sig över Bottniska viken är det Sjöfartsverkets isbrytare som håller Sverige öppet mot havet. Här berättar vi om flottan, hur en isbrytare bryter is och varför vintersjöfarten är så viktig.
Sverige är en sjöfartsnation och en stor del av landets export går ut genom hamnar som annars skulle frysa igen halva året. Att de ändå hålls öppna är isbrytarnas förtjänst. Varje vinter assisterar Sjöfartsverkets isbrytare handelsfartygen genom isen i Östersjön och Bottniska viken så att industrin i norr kan fortsätta skeppa malm, stål, papper och timmer. Isbrytning har bedrivits i Sverige sedan slutet av 1800-talet och sköts av staten sedan 1926.
Snabbfakta
- Sjöfartsverket har sex statsisbrytare: Ale, Atle, Frej, Idun, Oden och Ymer.
- Arbetsfartygen Baltica och Scandica har också isbrytarförmåga.
- Säsongen pågår normalt från nyår till slutet av maj.
- Verksamheten leds från isbrytarledningen i Norrköping.
Sjöfartsverkets flotta
Stommen i den svenska isbrytarflottan är de tre fartygen i Atleklassen: Atle, Frej och Ymer. Atle stod klar 1974 och gav klassen dess namn, följd av Frej 1975 och Ymer 1977. De byggdes av finska Wärtsilä tillsammans med systerfartygen Urho och Sisu och är konstruerade för att assistera handelssjöfarten i alla isförhållanden i Östersjön och Bottniska viken. Oden, byggd i Göteborg 1989, är både isbrytare och forskningsfartyg och blev hösten 1991 världens första icke atomdrivna fartyg att nå Nordpolen. Idun, förvärvad från ett norskt rederi 2024, är ett modernare tillskott som avlastar den mest slitna isbrytaren.
Den minsta i flottan är Ale från 1973, specialbyggd för att kunna ta sig genom Trollhätte kanal till Vänern. Ale har ofta de längsta säsongerna eftersom hon brukar vara både först ut på vintern och sist in på våren. De officiella uppgifterna ovan kommer från Sjöfartsverket.
| Isbrytare | I tjänst | Roll |
|---|---|---|
| Atle | 1974 | Pionjär i Atleklassen, Östersjön och Bottniska viken |
| Frej | 1975 | Systerfartyg i Atleklassen |
| Ymer | 1977 | Yngst i Atleklassen, även Arktisexpeditioner |
| Oden | 1989 | Isbrytare och forskningsfartyg, nått Nordpolen |
| Idun | 2006 (förvärvad 2024) | Modernt tillskott, avlastar äldre fartyg |
| Ale | 1973 | Minst, specialbyggd för Vänern och Trollhätte kanal |
Så bryter en isbrytare is
En isbrytare bryter inte is genom ren kraft framåt, utan med hjälp av sin form. Skrovet är runt och äggformat med en sluttande stäv. Fartyget kör helt enkelt upp ovanpå iskanten, och tyngden gör sedan jobbet genom att trycka sönder isen underifrån. Det runda skrovet gör också att isen pressar isbrytaren uppåt i stället för att klämma fast den, vilket annars kan vara förödande för ett vanligt lastfartyg vars platta sidor pressas samman av drivande is.
För att minska friktionen mot isen spolas vatten längs skrovet eller blåses ut luft i ett så kallat luftbubblingssystem. Vissa isbrytare har propellrar även i fören. De används inte för framdrift utan för att vattensmörja skrovet och suga undan vattnet under isen precis framför fartyget, vilket gör isen lättare att bryta. Fastnar ett assisterat fartyg kan isbrytaren bogsera loss det, och då kan det bogserade fartyget till och med användas som isbrytarens roder.
Ska flera fartyg samma väg samlas de och får följa efter i en ränna som isbrytaren bryter, ett så kallat konvojsystem. Du kan följa isbrytarna och handelsfartygen live med AIS under vintern.
Nya isbrytare på väg
Den nuvarande flottan byggdes i huvudsak på 1970- och 80-talen och börjar bli till åren. För att trygga vintersjöfarten har Sjöfartsverket tecknat kontrakt om att bygga nya isbrytare, och den första nya beräknas levereras runt 2029. De nya fartygen ska ersätta Atleklassen och stärka Sveriges beredskap för stränga vintrar. Hela den svenska isbrytningen samordnas dessutom med övriga Östersjöländer för att utnyttja resurserna effektivt.
Vill du resa på Östersjön i vinter?Färjorna går året runt, isbrytarna ser till det. Jämför avgångar.
Jämför färjor → Annonslänk
Läs vidare
Mer om sjöfart och vintertrafik
Från fartygstyper till färjorna som trotsar isen.
Vanliga frågor
Hur många isbrytare har Sverige?
Sjöfartsverket har sex egna statsisbrytare: Ale, Atle, Frej, Idun, Oden och Ymer. Dessutom har arbetsfartygen Baltica och Scandica isbrytarförmåga. Ale är minst och specialbyggd för Vänern, medan de större isbrytarna assisterar handelssjöfarten i Östersjön och Bottniska viken.
Hur fungerar en isbrytare?
En isbrytare har ett starkt, äggformat skrov och en sluttande stäv. Fartyget kör upp på iskanten så att tyngden bryter sönder isen underifrån. För att minska friktionen spolar man vatten eller blåser ut luft längs skrovet, och vissa isbrytare har propellrar i fören som suger undan vattnet och vattensmörjer skrovet. Fastnar ett handelsfartyg kan isbrytaren bogsera loss det.
Vad gör en isbrytare?
Isbrytarnas uppgift är att hålla de svenska farlederna och hamnarna öppna för handelssjöfarten under vintern. De bryter rännor som fartygen kan följa, assisterar fartyg som fastnat och samordnar trafiken i konvoj. Utan isbrytning skulle hamnarna i norr behöva stänga vid sträng kyla, vilket skulle slå hårt mot svensk industri och export.
När pågår isbrytarsäsongen?
Isbrytarsäsongen sträcker sig normalt från nyår till slutet av maj, men beror helt på vintern. En mild vinter kan ge mycket lite isbrytning, medan en kall vinter kräver att samtliga statsisbrytare är i drift, framför allt i Bottniska viken. Verksamheten leds av Sjöfartsverket från isbrytarledningen i Norrköping.
Får Sverige nya isbrytare?
Ja. Den nuvarande flottan byggdes i huvudsak på 1970- och 80-talen och behöver ersättas. Sjöfartsverket har tecknat kontrakt om att bygga nya isbrytare, och den första nya isbrytaren beräknas levereras runt 2029. De nya fartygen ska stärka Sveriges beredskap och vintersjöfart.